Jag har för första gången satt fötterna på USAs marker med blandade känslor. Det ska bli så roligt men usch vad jobbigt det var att säga hejdå till alla...

Nu ska vi äta lite mat, ta det lugnt, kika runt och hålla oss vakna ett tag till så jetlaget inte blir alltför farligt. Skickar all kärlek hem till Sverige, puss!

Har haft mina två avskedsmiddagar och har insett vilka underbara människor jag är omgiven av! Det är så nära nu och det är helt sjukt.. Ska verkligen lilla jag åka och hur f*n ska jag klara det?? Och hur tänkte jag när jag trodde det skulle gå hur bra som helst att lämna min älskade pojkvän ett år? Fanns möjligheten så skulle jag nog bangat vid det här laget men det går ju inte nu. Det kommer bli jävligt läskigt, hemskt, nervöst men också spännande och förhoppningsvis sjukt kul. Snart ses vi USA!

Sitter i bussen på väg hem från Stockholm nu. Dagen började tidigt, kl. 4 närmare bestämt.. Då tog jag med mig Niklas för att åka till amerikanska ambassaden i Stockholm för att fixa visumet och för att fixa det internationella körkortet på plats. Jag var livrädd för att jag skulle ha glömt något viktigt papper eller underskrift (man behöver alltså huuur mycket papper som helst..). Jag skulle i så fall vara rätt körd då det ändå tar en vecka att få visumet (är ute i sista minuten, jag vet..) men allt gick bra och nu är det bara att hoppas att det blir klart i tid.

Annars så har vi strosat runt på stan, ätit och fikat. Hur mysigt som helst! Är dessutom grymt stolt över att jag inte köpt något onödigt! En ny väska som ska användas som handbaggage och en present till mina värdföräldrar var det enda som fick följa med hem.

Vill förresten sen bara avsluta med att säga: tacka gudarna för iphonen! Hur skulle vi ha klarat oss annars i Stockholm..? Jag och Niklas med våra lokalsinnen ;) hehe.

Usch, vad jag är stressad nu. Är det ens möjligt att jag kommer kunna komma iväg den 30:e? Jag hoppas och håller tummarna i alla fall...

Hejhej!
Känner att det är dags att jag tar tag i mitt bloggande igen. Tanken är ju att folk ska kunna följa mig i USA och nu är det inte långt kvar! Efter lite om och men så är mitt avresedatum satt den 30:e januari, alltså om exakt 3 veckor. Det är känslor blandade med spänning, ångest och stress. Sjukt att jag faktiskt är på väg att göra det här!

Nu om dagarna så försöker jag jobba så mycket jag kan. Ullared, Thailandresan, en nyinköpt iPhone 4s och diverse olika utgifter för Au pair-året har gjort sitt lilla hål i plånboken om man säger så... Men en vecka innan avresa ska jag i alla fall vara ledig så jag hinner förbereda och umgås med alla. Det känns för övrigt så himla bra att världens bästa Sofia också kommer befinna sig på andra sidan jorden i vår så jag inte är helt ensam. Ja, tänkte väl bara visa att jag lever. Hörshej!